Financial Fraud Forum arrangerades för tredje gången den 23 september och inleddes av moderator Kattis Ahlström. Hon hälsade 50-talet deltagare som varpå plats i Wallenbergsalen välkomna men också alla deltagare som följer konferensen via livestreamad länk. Under dagen belystes ekonomisk brottslighet ur olika perspektiv men också lösningar och möjligheter.
Konferensens första talare var Magnus Lindahl från PWC, som berättade mer om resultaten i PWCs undersökning Global Economic Crime and Fraud Survey 2020. Han jämförde bland annat Sverige och Norden med övriga världen och gav en uppdaterad bild av skador och förövare. Oegentligheterna kan handla om att vara cyberbrottslighet, mutor och korruption och kundoegentligheter.
– De ekonomiska skadorna är en sak, de indirekta skadorna är en annan, där pratar man bland annat om minskad omsättning och lönsamhet, förklarade han.
Den huvudsakliga förövaren är globalt en medarbetare själv eller i samarbete med en extern person. I Europa är det externa förövare i större utsträckning. Problemet är också att det ofta är senior ledning eller mellanchefer (ofta kontrollfunktioner) som är förövare.
Kreditupplysningsföretagens ansvar
En av initiativtagarna till Financial Fraud Forum, Anders Björkenheim, lyfte sedan problembilden för det panelsamtal som stundar:
- Hur kan ni som landets tre största kreditupplysningsföretag stoppa, eller åtminstone begränsa bedrägerierna?
Panelen bestod av Magnus Sjögren från Bisnode, Cecilia Van de Velde från Creditsafe och Åke Dahlqvist från UC. De beskrevs av Anders som "vakthundar mot oegentligheter".
De gav sin bild av dagens utmaningar, som samverkan, informationsutbyte och Bolagsverkets roll. De efterlyste bland annat ett gemensamt register, bland annat eftersom man måste vara medveten om att även bedragarna använder kreditupplysningsbolagens tjänster.
– Generellt går utvecklingen åt fel håll just nu, konstaterade Magnus Sjögren.
Datainspektionens roll diskuterades kort.
– Vi måste bygga vidare på de tjänster och produkter vi har, konstaterade Åke Dahlqvist på huvudfrågan.
– Vi har fått samhällets förtroende att hantera viktig information och det måste vi göra på ett modernt sätt.
– Det viktigaste är att reagera snabbt varje gång, svarade Cecilia Van de Velde.
– Vi kan dela med oss ännu mer av våra erfarenheter, sade Magnus Sjögren.
Darknet och vad händer på Tor?
Efter en kort paus med juice och kaffe intog Janne Olsson från polisen scenen och i år beskrev han darkweb. Den mest använda webbläsaren är anonymiseringstjänsten Tor - som dock inte är att likställa med hela darkweb.
– De som använder Tor är kriminella som köper droger eller barnporr och annat, foliehattar som inte vill synas av andra skäl, de kanske inte litar på staten men den största gruppen är de som befinner sig i länder där de inte kan kommunicera med omgivningen på ett säkert sätt, som Nordkorea, beskriver han.
Janne Olsson visade sedan hur man får fram information och hur man håller sig anonym på nätverket Tor, hur produkter och tjänster recenseras, hur man får tips på hur man gör bomber och hur man begår penningtvätt.
– Det kostar väldigt litet att komma åt väldigt mycket på Tor, poängterade han och tog kontokortsuppgifter som ett exempel. Allt är till salu och man har "crime as a service".
Han menade att darknet borde rensas bättre men att man inte rakt av kan säga att plattformar som Tor ska släckas ned, eftersom det är en kommunikationsväg för invånare i vissa länder.
Heta stolen med Datainspektionens GD
Datainspektionen nämndes av kreditupplysningsbolagen tidigare. Därför satte sig Lena Lindgren Schelin, generaldirektör vid Datainspektionen, i "heta stolen". Hon beskrev inledningsvis DI:s uppdrag att bland annat se till att dataskyddslagarna efterföljs. Datainspektionen har ett stort oberoende.
– Det finns regler i både kreditupplysningslagen och dataskyddslagen och det måste man förhålla sig till, poängterade hon.
- Det finns önskemål om att behandla uppgifter om lagöverträdelser jag har stor respekt för att det behovet finns men samtidigt ska de olika intressena upprätthållas. Vi ser över våra föreskrifter och ser över om det finns möjligheter för andra att behandla lagöverträdelser.
- Vi måste värna den personliga integriteten men samtidigt är det bra att föra samtal kring hur samhället ser ut och närma sig lagstiftaren.
GDPR ska inte gynna kriminella och göra det svårare för alla andra, underströk hon.
- Där det finns personuppgifter finns det pengar att hämta och vi måste parera detta. Vårt tolkningsutrymme är dock inte så stort som vi skulle önska.
Hon vill få DI att vara en myndighet som ligger i tiden och nå effekter på samhällsnivå.
Klarna - så arbetar andra marknader
Gott exempel från Storbritannien
Efter en fantastisk Wallenbergare till lunch var det dags för Kathryn Goma och Jane Swanson från Klarna att beskriva hur bolaget internationellt och nationellt arbetar med bekämpning av bedrägerier.
De har flera verktyg och modeller för att identifiera relationer och beteenden som kan vara bedrägliga. I Storbritannien ökar bedrägerierna markant, från 2018 till 2019 ökade antalet fall med 18 procent.
Kathryn beskrev även Cifas som finns i Storbritannien, en nonprofitorganisation som arbetar med bedrägeriprevention. Ett antal myndigheter, departement och branscher samarbetar inom ramen för Cifas.
- Denna samverkan är väldigt kraftfull, sade hon.
De delar sju datakällor, som namn, kontaktuppgifter, arbetsgivare och information olika vanliga transaktioner. De utbyter information om en lång rad typer av bedrägerier.
Joan Swanson berättade om de principer som används i informationsutbytet, som transparens, etiska beslut, rutinerna för när polisanmälan ska göras och att all information ska vara korrekt etc. De följer höga integritetsregler och det finns tydliga regler för hur länge informationen får sparas.
Klarna söker och identifierar "högriskaktiviteter" i Cifas databas i realtid och kan rapportera tillbaka till Cifas när de upptäcker bedrägligt beteende.
– Vi kan inte tänka innanför boxen när det gäller bedrägerier -vi måste samarbeta, avslutade de.
Välfärdsbedrägerier - assistansbedrägerier
Nästa föreläsare var Stig Svensson som skulle ge en bild av assistansbedrägerier. Han berättade utifrån sin tidigare regeringsutredning bland annat om brottsmålsdomar, anhörigassistenter och simulanter samt brottslighetens omfattning.
Den brottslighet som lagförs uppskattas till 18 miljoner kronor om året - det är en siffra som inte är med sanningen överensstämmande menade han.
– Brottsligheten är högre än två procent eftersom en brukare i genomsnitt förfogar över närmare 2 miljoner, Försäkringskassan saknar kontrollbefogenheter och får inte göra observationer som andra kan göra, konstaterade han.
Hans bedömning är dock att brottslighetens omfattning är lägre än sju procent.
Stig Svensson gav bland annat tips på vad han tycker att regeringen ska göra och sade att kontrollbefogenheterna måste ökas för Försäkringskassan och att Försäkringskassan och IVO borde få föra register över anordnarna för kontroll.
Han tyckte även att Försäkringskassan och IVO ska samarbeta närmare. Han visade på ett tydligt sätt vilka riksdagsbeslut som krävs för att täppa till den här typen av kriminalitet.
Så utnyttjas kriser som pandemin
Coronapandemin sätter sina spår och enligt nästa talare, Stefan Lundberg från EBM, kan vi förvänta oss en lavin av polisanmälningar i spåren av årets kris. Han menade att regeringens tiotal stödpaket till företagen utnyttjas - medvetet eller ofrivilligt - i kriminella syften.
– Här påverkar konjunkturen också, fler bolag kommer att säljas av desperata ägare och vi kommer se många bolagsplundringar och kreditbedrägerier då.
Hittills har EBM bara fått in 25 anmälningar om omställningsbidragsbrott medan Skatteverket har indikationer på att det är betydligt många fler.
Samhällskriser och oroliga tider triggar ofta extremistkretsar och främmande makt. Det kan handla om cyberintrång, desinformation, påverkansoperationer, strategiska uppköp, spionage eller att kartlägga Sveriges skyddsvärden.
Säkerhetspolisen såg tidigt risken för att situationen skulle skapa ”nya sårbarheter” och förstärka de sårbarheter som redan fanns. Det berättade Linda Escar från Säpo.
Intrång kan ha olika syften, det kan exempelvis vara påverkansoperationer; ett samhälle i kris är mer mottagligt för desinformation. Främmande makt är resursstarka och kan verka under lång tid.
– Det vi ser är nytt nu i samband med pandemin är förflyttningar som gått väldigt fort. Det är viktigt att ha kunskap från ledning till medarbetare, att man bygger upp en bra säkerhetskultur och har med säkerhetsskydd i tankarna, kommenterade hon.
Målvakter som modus
Och nu kom bedrägeripreventionsexperten Anders Björkenheim tillbaka på scenen och tog avstamp i "konkursdimman".
Han gick igenom konkursförvaltares uppdrag och aktiebolag med utländska adresser.
– Det finns 1100 svenska aktiebolag med utländska adresser. Det här har Bolagsverket nu uppmärksammat, berättade han.
Den 17 augusti kom därför ett rättsligt ställningstagande från Bolagsverket att privata och publika aktiebolag ska ha en postadress i Sverige.
Anders riktade sedan in föreläsningen på problemet med målvakter. Behovet av målvakter ökar i tider av kris och oro. En trend han ser just nu är att användandet av målvakter kryper upp i företagshierarkin.
– Det är otroligt oroande, understryker han - och beskriver hur målvakter används i den kriminella verksamheten och lagerbolagsverksamhet.
Hans sammanfattning löd:
- Kivra/digitalpost kommer starkt som bedrägerimedel
- Det saknas lagstöd att förhindra handel med lagerbolag utan aktiekapital.
- Bolag utan aktiekapital, målvakter och bedrägerier i slutfasen blir vanligare och kryper upp i företagshierarkin
- Bolagen används till flerbrott simultant, bedrägeri, penningtvätt och fakturautställare, betalningsmottagare
Sveriges största ekobrott
Financial Fraud Forums näst sista föreläsare var Jens B Nordström, som precis kommit ut med boken "Det stora pensionsrånet : Miljardsvindeln i Falcon Funds", ett fall som han granskat under en längre tid. Det har kallats Sveriges största ekobrott och 1,1 miljarder kronor försvann från 21 500 pensionssparare.
Han inledde med att beskriva huvudmannen, Emil Amir Ingmanson, och hans resa från småskojare till att mer slipat angripa den svenska premiepensionsmarknaden. Med oseriösa och olagliga försäljningsmetoder byggde han upp premiepensionsfonderna Falcon Funds i skatteparadiset Malta.
De små besluten som blev ett fatalt brott
Financial Fraud Forum gick därefter mot sitt slut men innan dess skulle deltagarna få ta del av Richard Bistrongs historia. En framgångsrik affärsman som steg för steg och för att lyckas ännu bättre tog kraftiga och kriminella snedsteg. Han är med på länk från Connecticut. Han menade att ingen på företaget egentligen frågade hur det gick och att kontrollfunktionerna saknades.
– Om någon hade frågat hur jag mådde, hur jag nådde sådan framgång och om jag hade några utmaningar, kanske historien hade utvecklats annorlunda, konstaterade han.
Han förstod de legala riskerna med att begå mut- och korruptionsbrott men riskprofilen ändrades och sträcktes ut med tiden. Det var en lång process och oegentligheterna pågick i hela tio åren.
När han till slut avslöjades kände han direkt att han ville ändra sin livsstil och samarbetade med en rad myndigheter i USA och Storbritannien, innan han avtjänade sitt fängelsestraff.
Richard Bistrong gav även tips på hur man kan vara proaktiv snarare än reaktiv för att förhindra intern brottslighet och framhöll vikten av ett bra, uthålligt och grundligt compliancearbete. I dag hjälper han andra med sin passion för goda företagsvärderingar och riskminimering.
Financial Fraud Forum var därmed slut, föreläsare och deltagare tackades för sitt engagemang och för de som var på plats vankades det after conference innan alla skingrades i den fina brittsommarkvällen.
Vi ses 2021 - frågan om bedrägeribrott av alla de slag lär vara lika aktuell då!