Annika Winsths presentationOnsdagen den 21 oktober genomfördes konferensen Controller 2020. Konferensen, som leddes av Charlie Söderberg som moderator, genomfördes på anrika Operaterrassen i Stockholm - och den var förstås helt corona-anpassad, med 40-talet deltagare som satt med stora avstånd. Det blev en stilful, intressant och uppskattad dag för alla som arbetar med ekonomi.
Slutbetyget landar på 4, 8 av 5 möjliga - Controller 2020 blev, trots begränsningar i kölvattnet av coronapandemin, en stor succé och ett fint tillfälle att få nya kunskaper.
Konferensen inleddes med rubriken "Från fritt fall till uppstuds" och – och det var Nordeas chefsekonom Annika Winsth, som ville ge lite positiva nyheter så här hösten 2020.
- Vi har aldrig sett en sådan dramatisk nedgång tidigare som vi gjorde i mars. Under två veckor i mars pratade ingen i Sverige om ekonomi.
- Fast det var förfärligt i våras så började uppstudset redan efter någon månad och sedan dess har det bara gått uppåt.
- Det var som att släcka en strömbrytare helt i mars - men bara efter någon månad började vi dimra upp och vi fortsätter att dimra upp fortfarande, gav hon som liknelse..
MEN det går att dimra ner igen om det skulle behövas. Om vi får fler sjuka, om IVA blir hårt belastad igen då kommer det restriktioner, även om det får konsekvenser för ekonomin.
Behöver man revidera sina prognoser undrar många.
- Jag tror att de flesta insåg att kurvorna skulle gå upp i höst och att prognoserna därför eventuellt skulle behöva revideras, säger hon.
- Tittar man på ekonomin är det inte så illa som befarat. Det är svaga siffror men inte så illa, särskilt inte om man tittar på 2020 och 2021 tillsammans sedan. Vi kan få ganska ok siffror 2021.
Annika Winsth gjorde också en internationell spaning och lyfte bland annat fram Kina.
- Kina var först in och först ut och har gått igenom en andra våg och kommit ur den och får fina BNP-siffror nu. Kina har kommit tillbaka mycket bättre än man trodde att de skulle göra.
Det amerikanska valet viktigt för svensk ekonomi
Hon pratade även om aktiemarknaden och konstaterade att det är starka börser och fortsatt låga räntor – men vi har inte bara pandemin att fundera över, utan också ett amerikanskt val framför oss – det har betydelse för svensk ekonomi.
- För Sverige är det viktigt att världen är öppen och har handel. Vi är för små för att klara oss själva.
- Det som är avgörande är synen på Europa, där Donald Trump är på Kina och nog också kommer gå hårt åt Europa, så här finns det konsekvenser att vänta.
- Joe Biden är mer Europavänlig. För Sverige är det viktigt att lagar och regler gäller. Både Biden och Trump har en expansiv ekonomipolitik. Trump skulle kunna vara bättre på kort sikt medan Biden är bättre för Sverige på lång sikt.
- För Sverige är Bidens politik klart bättre än Trumps, summerade Annika Winsth-
Färre arbetslösa, bra export
I Sverige pågår alltså en återhämtning och svensk export är tillbaka där den var före krisen i augusti.
- Ingen trodde detta men världshandeln har återhämtat två tredjedelar av tappet, konstaterade hon vidare.
- Media beskriver en sämre bild än vad vi faktiskt har, underströk hon.
- Vi har en snabb återhämtning på arbetsmarknaden också. Det är klart bättre i dag än under finanskrisen som alla hänvisar till. Vi har inte fler långtidsarbetslösa denna gång.
- Registrerade arbetslösa hos Arbetsförmedlingen stannade av redan före midsommar och arbetslösheten har passerat toppen i alla län. I september hade alla län fallande arbetslöshet och det är viktigt att ha med sig.
Däremot flaggade Annika Winsth för att det kan komma bakslag i början av nästa år och att vi kan räkna med en litet jobbigare start på 2021.
Sammanfattningsvis:
Globalt:
- Virusutvecklingen fortsatt risk
- Återhämtning- trots allt bättre än befarat
- Mjukare centralbanker indikerar låga räntor över en lång tid
Sverige:
- BNP-nivån är tillbaka där den var före krisen
- Exporten är redan där och fler går till jobb.
- Framför allt handlar det nu om att vara ödmjuk, poängterade Annika Winsth avslutningsvis.
Här finns Annika Winsths presentation!
Digitaliseringens inverkan på controllerns jobb i teorin
Nästa talare under Controller var professor Lukas Goretzki från Handelshögskolan. Han slog fast att teknologi alltid har påverkat hur vi jobbar med controlling och att det är affärskritiskt att flytta controller-rollen till den digitala åldern för att förverkliga och realisera att man kan verka som en sann business partner.
- I dag pratar vi om AI och digitalisering – och när vi pratar med controllers tycker alla att de ligger efter. Så illa är det inte. Trots att företag har börjat experimentera känner alla att just de släpar efter mer än ni gör, tro mig!
Enligt Lukas Goretzki är digitalisering demokratisering av tillgången till information.
- Kan det bli svårare för controllers att få chefernas uppmärksamhet nu när chefen själv kan skaffa information – ja, då måste controllers pedagogiskt möjliggöra chefens beslut.
Hur får man fram kunskap från data då, när data i fel form och form inte skapar trovärdighet?
- Det finns mycket "smutsig" data i dag som inte ska eller bör användas, sade Lukas Goretzki.
- Att rensa i data ses som ett skitgöra men det är otroligt viktigt. Controllers tvättar och rensar ofta i datan och kan bidra till att det blir affärskritiskt.
Kommunikation är a och o och controllers ska se till att moderera och föra kommunikationen.
- I dag vill alla vara dataanalytiker men många har problem med pågående hypen – ingen vet vad de egentligen gör och ber om hjälp eller ber om annat, påpekade han vidare.
- Ibland är controllers skeptiska mot dataanalytikernas bidrag och ser dem som konkurrenter. Här ska man fundera över hur man som controller kan samverka med dataanalytiker för att fatta bättre beslut.
Utbilda er och bli en business partner
- Digitaliseringen möjliggör controllers att gå från stereotypa arbetsuppgifter och en traditionell roll till att bli en verklig affärspartner. De kan avlasta chefer, komplettera finansfunktionen och bidra till affärsmålen.
- Utbilda er för att bli business partners – det är fråga om upskilling, underströk han.
- Det är också viktigt att tydliggöra förväntningarna på varandra. Dataanalytiker kan lära sig att prata med chefer, att få till en bra kommunikation, från controllers - controllers vet vad som är möjligt och vad som fungerar!
Dataanalyser som ger bättre beslut
Temat dataanalyser fortsatte in i nästa programpunkt, då Charlie Söderberg samtalade med Niklas Ramström från Nikzes. De resonerade bland annat kring vad dataanalys är, hur business data analytics kan bidra till bättre prognoser och väl underbyggda beslutsunderlag.
- Vi kan göra bättre prognoser om vi jobbar men dataanalys - och det vi gör i dag och i morgon påverkar framtiden, sammanfattade Niklas.
- Är controllers duktiga på det? Min ambition är att nå en funktion där man ifrågasätter mer i organisationen. Kan den höga försäljningen i november verkligen vara rimlig, när det alltid tidigare har sjunkit samma period?
Niklas Ramström menade att man kan använda data mycket mer än vad vi gör i dag och att man ska göra det för att se om man gör rätt saker vid rätt tillfälle.
- Man får inte sitta i knä på it-avdelningen, utan man måste titta på verksamhetsdata, förklarade han.
- Man ska mäta vad processer gör, ta data för olika håll och då också förstå resultatet och öka effektiviteten.
De svåraste kunderna är de som förstår minst, det är bättre att ha människor som förstår hur datan kan användas och vad man vill få ut av den i form av koppling och relation och effektivitet.
Tillväxt på allas läppar
Efter lunchen presenterade Charlie Söderberg "mannen som gav hängslen ett ansikte"; Claes Hemberg, tidigare sparekonom vid Avanza Bank och i dag vd-coach, författare samt föreläsare i ekonomi, energi, data och teknik.
Claes har träffat 194 bolag sedan han slutade på Avanza 2018, han "praoar" för att skaffa sig mer kunskap och fler insikter - och han skönjer en gemensam nämnare:
- Nu pratar alla tillväxt, vad har vi för tillväxt i samhället? Den är rekordlåg och har gått ner de senaste 25 åren.
- Tillväxten har varit ungefär två procent sedan Jesu födelse, trots digerdöden och annat. I mitten av 1800-talet började vi använda ånga och tillväxten i världen steg till sju procent under industrialismen eller ”maskinismen”. Ger man en människa en maskin får man tre till fyra gånger högre tillväxt.
- Alla kriser märks i ekonomin och tillväxten går ner. Nu är vi nere i samma tillväxt som vi hade på 1000-talet och 1600-talet. Vi har gått från mat till alla, till arbete till alla - och nu handlar det om pengar till alla.
Claes Hemberg sade också att vi generellt tittar för nära fötterna när vi spanar framåt, vi bör titta lite längre fram i tiden.
- När vi tvingas till något, kan vi förändra och effektivisera vår tillvaro. Näthandeln är en viktig del av förändringen liksom mjukvara. 106 miljoner jobb försvinner varje år på grund av robotar men samtidigt skapas 125 miljoner jobb, för personer som bland annat ska skapa, programmera och underhålla robotar.
Claes Hemberg talade även om räntan, som även fortsatt kommer vara låg, att alla nu vill att pengar ska "röra sig snabbare" (i Norge kan kunden få pengarna tillbaka när hen returnerar en vara i butiken direkt via Swish - "Vips" på norska - vilket ökar sannolikheten för att kunden handlar något annat på en gång), politik och situationen i Kina.
Han avrundade med några tips för controller-rollen:
- En controller hjälper andra att förstå siffrorna och då är det bra att prata ekonomiska, ett språk som förklarar ekonomi.
Claes Hembergs tips för att få andra att förstå:
- Prata om storheter, inte siffror; "det här är ett STORT problem" i stället för ”sannolikheten är 12 procent”.
- Ange riktning – vart är vi på väg snarare än historik eller nuläge
- Illustrera och använd bilder snarare än siffror. Vanliga människor tänker inte i siffror.
- Fråga i stället för att ge svar
- Skriv texter istället för att visa excel
- Arbeta med olika sorters siffror (1/4 ena gången, 25 procent andra gången och kronor tredje).
Ekonomiska bedrägerier
Där det finns pengar finns det kriminalitet. Knappt hann regeringens stödpaket presenteras förrän det började spekuleras i hur kriminella krafter skulle kunna utnyttja dem. Ekobrottsmyndighetens strategiska ekorevisor Henrik Lundin var därför på plats på konferensen för att berätta mer om hur brottsriskerna ökar i pandemins fotspår och hur myndigheter och näringsliv samverkar för att motverka bedrägerier.
- Det är för tidigt att säga hur de kriminella kommer att utnyttja regeringens stödpaket i anslutning till pandemin. Det är ingen tydlig trend just nu att den anmälda ekonomiska brottsligheten har ökat men jag tror det finns ett stort mörkertal. Vi kommer att se effekterna av pandemin och regeringens stödpaket om ett halvår, sade han.
- Brottslingar har stor benägenhet att anpassa sig snabbt så de kommer direkt igång med cyber crime, så fort det händer något i omvärlden. Det kan handla om försäljning av fakeprodukter, som undermålig skyddsutrustning. Brott mot bidragssystemen är nästa steg och så förstås kreditbedrägerierna.
- I lågkonjunktur ökar generellt risken för bedrägerier, poängterade han och berättade att ekonomiska kriser skyndar på utanförskap och skapar rekrytering till kriminella gäng.
Riskerna ökar förstås också när pandemin skyndade på den digitala utvecklingen och folk handlar mer online, arbetar mer hemma etc.
- Redan innan pandemin har vi kunnat se en stor kriminell aktivitet när det gäller våra välfärdssystem och den risken ökar också med korttidspermitterings- och omställningsstöden. Myndigheterna ska handlägga ansökningarna skyndsamt och då finns det dessutom inte så mycket tid för kontroll.
- Det är lite förvånande att inte fler bolag sätts i konkurs ännu men många får anstånd och bidrag – som de dock kommer att behöva betala tillbaka så småningom. Det ökar alltid risken för brottslighet när man hamnar i pressade ekonomiska lägen. Man kanske blir en ofrivillig kriminell person då.
Henriks tips på hur man kan undvika att ofrivilligt begå brott är:
- Kontrollera era underentreprenörer. Det räcker inte att kontrollera om de har F-skatt och momsregistrering
- Kolla gärna Skatteverkets hemsida. Där kan man få information om företags tre senaste perioder (eller månader) redovisade skatter och avgifter m m under ”Hämta företagsinformation”
- Prenumerera på någon kreditupplysningstjänst
- Se upp för företag som har haft snabba styrelsebyten
- Hämta företagsinformation
- Ta referenser
- Använd Ekobrottsmyndighetens checklista med varningssignaler
Ekonomistyrning när allt ställs på ända
Pandemin slog till och det man inte trodde kunde hända hände. Många branscher, inte minst besöks- och hotellnäringen kastades in i en oanad omvälvning. Beläggningsgraden sjönk som en sten under våren, särskilt i storstäderna. Hur tacklar man en sådan monumental utmaning?
Det samtalade Magnus Björch, District Controller North vid Scandic Hotels, och Charlie Söderberg, om.
- Vår roll som controllers är att vi ska vara business partner men nu blev vi också kravställare på en gång. Vi måste få med alla med oss direkt. Det kom nya regler och rekommendationer varje dag och vi visste inte vad vi hade att spela med, berättade Magnus Björch.
- Gästerna försvann – kan vi ha restaurangverksamheten öppen, får vi ha buffé eller är det förbjudet? Hur ser krisorganisationen ut på alla hotell, vilka måste vi varsla? Frågorna var många direkt där i början - och även om hotellkedjan hade krisrutiner och krisplaner var de inte på den här skalan.
- Vi hade 7500 personer på vår lönelista per månad. 3 000 timanställda plockades bort tidigt och den 12 mars varslade vi 2 000 personer. Det var inte roligt, konstaterade Magnus Björch.
En normal beläggningsgrad för Scandic Hotels har legat på cirka 75 procent. I mars i år sjönk den till 6 procent. I somras blev det bättre och den 3 november kommer siffrorna för det tredje kvartalet att presenteras.
Redan i april startades scenariot för "återtåget".
- Vi kommer att ha en annan verklighet i framtiden, vi kommer inte sälja så mycket hotellrum på många år och priset kommer vara lägre. Därför måste vi göra på ett annat sätt.
- Det har vi diskuterat mycket och tillsammans med HR. Vi måste organisera oss så att det ändå blir lönsamt. Beläggningen är fortfarande viktig för oss. En förlorad natt är en förlorad natt, den går inte att ta igen.
- Vi kommer från en historia där vi varit extremt KPI-styrda, väldigt detaljstyrda. Vi tittar på intäkter, kunder dag för dag och vår bemanning; vad har alla gjort, hur lång tid tog det etc.
- I dag tänker vi att vi kanske har tittat på för många KPI:er, nu tittar vi mer aggregerat och mer övergripande på flödena och kommer försöka hitta mindre administration.
- Jag är tacksam för att vi controllers blev inbjudna i diskussionerna direkt. Vi har mycket kunskap om verksamheten och den kunskapen är ovärderlig när det gäller frågor kring vad vi ska göra snabbt och på längre sikt, summerade Magnus Björch.
Hållbarhet som affärsstrategi
Åsa Stenborg lever och andas hållbarhet. Hon är själv controller i grunden och arbetar nu med hållbarhetsfrågor på olika sätt.
- Hållbarhet ses ofta som något luddigt och oklart. Men vi vet att det är viktigt och det är faktiskt så viktigt att allt heter hållbarhet numera. Dessutom brukar det infinna sig en krypande känsla av att ”vi borde göra mer" när man pratar om hållbarhet, inledde hon.
- Vi är i ett läge nu, där vi inte kan titta bakåt för att blicka framåt. Vi måste hitta helt nya vägar och det är en jätteutmaning, konstaterade hon.
Det positiva är att allt går att mäta;
- Det går att mäta biologisk mångfald, det går att översätta allt till koloxid. Det är fantastiskt, världen är mätbar.
Åsa Stenborg konstaterade att ekonomi handlar om att hushålla med begränsade resurser.
- I dag är klimatet den begränsade resursen men det diskuterar vi sällan på jobbet. Vågar vi som controllers utmana oss och titta på koloxid?
- Vi mäter ofta fel saker, samhället och myndigheter kan inte mäta allt, utan alla behöver mäta de här talen och ni controllers kan hjälpa till eftersom ni förstår siffror.
- Ni behöver engagera er i hållbarhetsfrågor och jobba med hållbarhetscheferna för ni har en insikt som de inte har.
- Hållbarhet handlar om vår, människornas, överlevnad. Människan präglar planeten mest och har tagit på sig ett gigantiskt ansvar. Vi styr planeten och vi ska nu hantera detta.
- Därför vill jag bjuda in och välkomna er i spelet. Jobba med hållbarhetscheferna så att de förstår affären också! avslutade hon.
Se beslutsmöjligheter i stället för beslutsproblem
I dagens samhälle är valmöjligheterna är oändliga, informationsmängden enorm och varje dag fattar vi tusentals beslut – beslut som formar våra affärer, våra liv och vår framtid.
Så frågan är, hur gör vi och hur kan vi göra det bättre? ”Beslutsdoktorn”, inspiratören och författaren Ari Riabacke fanns på plats för att avsluta Controller 2020 och föreläste bland annat om hur vi kan våga mer för att nå uppsatta mål.
- Rädslor styr oss mycket mer än vad som är rimligt. Vi fattar beslut hela tiden men det är oftast känslorna som styr oss, de mänskliga egenskaperna. Man lägger mer tid på val av elleverantör än livspartner, skämtade han.
- I ett huvud fullt av rädslor finns ingen plats för drömmar. Vi kan inte fatta beslut på rädslor utan på drömmar och förhoppningar. Vi måste gå emot våra rädslor för att nå uppsatta mål.
- Vi måste också ha relevant information för att fatta beslut. Häften så mycket är dubbelt så bra.
Hur vi agerar och tar beslut bygger ofta på hur vi upplever motgångar i livet, ser vi dem som "små gupp på vägen" eller som stora svårigheter?
- Vi föreställer oss att saker kommer att gå på ett visst sätt, vi tror själva att vi håller i rodret när det gäller utveckling - men det är inte vd, kommunikationschefen eller marknadschefen som utvecklar digitaliseringen vi ser nu nu. Det var covid 19 som drev på utvecklingen med digitalisering, konstaterade Ari Riabacke.
- De flesta är inte av naturen förändringsbenägna. Egenvald förändring är önskvärd men en icke önskvärd förändring, som inträffar nu, det tycker vi inte om. Målet borde vara en icke önskvärd förändring som blir bra.
Ari Riabacke underströk också att" gratis" aldrig är bra.
- Använd prissättning. En dyr talare får bättre sändningstid. Vi liter mer på journalistik som kostar. Saker får kosta men de måste hålla kvalitet.
- Vi sitter numera med übermodern teknik men en stenåldershjärna. Det måste vi prata mer om. Det handlar inte om att nå fram utan om att nå in i människor. Är du berörd, så berör du. Det blir än viktigare i tider som dessa, fortsatte Ari Riabacke.
- Säg inte vi har ett beslutsproblem utan se det som en möjlighet.
Ari Riabacke pratade även om gruppnormen och hur man uppför sig och beter sig mot varandra och gav några konkreta och bra mötestips. Det bör exempelvis vara max fem till sex personer i en grupp/på ett möte för att mans ska fatta bra och medvetna beslut. Andra tips var:
- Snacka lagom och när det är din tur (ingen ska säga något två gånger förrän alla sagt något en gång)
- Ha en känsla för hur andra mår och vad de säger – bry er om!
- Då får man en miljö som alla känner sig trygga i. Då presterar de väl och törs vara sig själva. Och då är vi till mest nytta i våra egna liv.
- Gör det du kan där du är och med det du har – if there is a will there is a way, avslutade Ari Riabacke.
En inspirerande dag till ända
Och därmed tog en lite stillsam "after conference" vid sittande bord vid för de deltagare som kunde stanna, efter en innehållsrik, relevant och lärorik konferensdag.
Tack alla otroliga föreläsare, tack till alla engagerade deltagare och tack till Operaterrassen för att vi gemensamt kunde genomföra ett så bra evenemang med så liten risk för smittospridning som möjligt - och ett extra varmt tack till eminenta moderatorn, Charlie Söderberg som ställde så kloka frågor och som delade med sig så mycket av sina egna erfarenheter!
Väl mött på Controller 2021!