Företagsuniversitetets årliga konferens Ekonomi- och redovisningsdagen arrangerades i den fantastiska Ljusgården på Berns i Stockholm, torsdagen den 5 december. Dagens moderator var Henrik Johnsson, känd från såväl radio som TV.
Henrik Johnsson inledde Ekonomi- och redovisningsdagen med att berätta hur an 24 år gammal startade sin enskilda firma ”Henrik” och hur han med tiden insåg att ekonomer pratar ett språk som han inte förstår – men att han alltid ler och nickar!
- Ni har min största respekt, det är sådana som ni som gör att sådana som jag kan betraktas som fullvärdiga medborgare, summerade han innan han presenterade konferensens första talare, Ulf Bokelund Svensson, vd för Björn Lundén AB.
Ulf Svensson inledde med några ord om sitt absoluta favoritområde, moms, innan han gick igenom vad som hänt på skatteområdet det gångna året.
Han nämnde specifikt jobbskatteavdraget och den höjda brytpunkten, det vill säga att den nedre brytpunkten för statlig skatt höjts till 504 400 kronor, dvs vid en månadslön på cirka 42 000 kronor. Han gick även igenom den slopade skattereduktionen för fackavgifter, att skattereduktion för gåvor återinförts, det utökade RUT-avdraget, sänkta socialavgifter och utdelning i fåmansföretag, där schablonbeloppet 2019 är 171 875 kronor, 2020 177 100 kronor och 2021 183 700 kronor.
Ulf aviserade även sänkt bolagsskatt från 22 procent till 20,6 procent 2021 (via 21,4 procent 2019) och gick igenom vad som gäller för tjänsteresor och kostförmån, julklappar (högst 450 kronor inkl moms) och julfester.
Dessutom lyfte han reglerna för friskvårdsbidrag och naturaförmåner och de sänkta kraven på aktiekapital som börjar gälla den 1 januari (25 000 kronor i stället för 50 000 kronor).
- Det finns 600 000 aktiebolag i Sverige. Det här är en helt obegriplig förändring för mig, sade han.
- Man hade lika gärna kunnat gå ner till 1 euro som 18-EU-länder har.
Ulf Svensson berättade sedan om innehållet i budgetpropositionen, med exempelvis slopad värnskatt, och pågående skatteutredningar om bland annat 3:12-reglerna, förenklade skatteregler för mikroföretag med mera.
Här finns Ulf Svenssons hela presentation
Är penningtvätt ett problem?
Efter en smarrig liten nyttig ingefära-shot var det dags för Marie Lundberg från Acronym att ställa sig på scenen. Hon inledde med den retoriska frågan:
- Är penningtvätt ett problem?
Sedan förklarade hon att även Sverige, detta lilla land i norra Europa, faktiskt har problem med både penningtvätt och mutor/korruption.
Hon backade bandet till 2009 då Sverige fick den första ordentliga penningtvättslagstiftningen. 2014 kom nästa stora förändring, då var det dags att kriminalisera penningtvätt.
- Vi var ganska sena på pucken jämfört med våra grannländer, konstaterade hon.
Både 2015 och 2017 skedde sedan stora förändringar i lagstiftningen och det väntas fler förändringar 2020.
- Ja, det här är ett riktigt samhällsproblem, vi pratar om riktigt grova brott och det är girighet som driver kriminaliteten, besvarade hon sedan sin egen fråga.
UNDOC, United Nations Office on Drugs and Crime, uppskattar att det tvättas ungefär 2-5 procent av det globala BNP:t varje år. Det blir väldigt många nollor, illustrerade Marie Lundberg.
- 16 brottsbekämpande myndigheter och intresseorganisationer har gjort en riskbedömning om läget i Sverige och släppte en rapport tidigare i år, som visar att det handlar om mångmiljardbelopp som tvättas i landet.
- Penningtvätt är en process där syftet är att frigöra kapital från brott eller för att betala för ett våldskapital. Arbetet sker i en projektliknande organisation, förklarade hon.
Marie Lundbergs tips var att tänka på följande:
- Bolagsform, namn och personer
- Verksamhetsområde
- Omsättning (EBITA, nettoomsättning per anställd)
- Ej registrerade för moms, arbetsgivar- eller f-skatt
- Årsredovisningen
- Nolltaxering, konkurser, likvidationer
- Utlandsägda bolag/koncernstrukturer.
Även om läget är allvarligare än många kanske vill tro, känner Marie Lundberg en viss försiktig optimism.
- Det går långsamt men det går ändå framåt, summerade hon.
Här finns Marie Lundbergs presentation!
Bra bokslut
Nästa talare, direkt efter lunchen, som åts i Spegelsalen, var Jenny Gentele från ABC Revision. Hon läser årsredovisningar som hobby och sparar till och med på dem, antingen i tryckt eller digitalt format.
Hon rekommenderade alla att lära sig läsa årsredovisningar ordentligt, eftersom man får ut så mycket information från dem. Därefter gick hon igenom de redovisningsnyheter som kommit, även om de inte är så många. Hon rekommenderade att hålla sig uppdaterad på Bokföringsnämndens hemsida, www.bfn.se.
- BFN har inte kommit med så många nya råd men de har ett antal ute på remiss just nu, det är beslut som ska fattas 2020 och implementeras 2021, berättade hon.
Det omfattar bland annat:
- Redovisning av fusion
- Bokföring under konkurs
Jenny Gentele gick vidare igenom ändringar i Årsredovisningslagen, bland annat ”väsentlighetsprincipen” och anpassningar utifrån förenklingsregler för mindre företag samt några skattenyheter, bland annat för kvalificerade personaloptioner.
Framför allt levererade hon tips på vad som är viktigast när man upprättar bokslut. Hon delade upp det i tre delar:
1. Att tänka på under året:
Vem är årsredovisningen till för, vilken är målgruppen och vilka är nyheterna i lagar och regler? ”Börja arbeta med och dokumentera bokslutet redan första dagen på räkenskapsåret”.
2. Frågor som vi bör ställa vid upprättandet av årsredovisningen:
Vilka är våra intressenter, vilka risker finns i företaget, finns det bra dokumentation upprättad?
3. Kvar att arbeta med efter att årsredovisningen är upprättad:
Hur kan vi arbeta med rutiner och efterlevnad för att undvika fel, vilka risker står vi inför?
Hållbarhetsredovisning - varför och hur?
Konferensens fjärde programpunkt, efter eftermiddagskaffet, handlade om hållbarhetsredovisning. Föreläsare var Markus Håkansson och Julia Höglund från Grant Thornton.
- De här frågorna blir alltmer viktiga, inledde Markus Håkansson och för att sätta en kontext till varför hållbarhetsredovisning är så viktigt började han med en kort beskrivning av FNs Agenda 2030 med de globala målen.
FN:s medlemsländer antog Agenda 2030 den 25 september 2015. Det är en universell agenda som inrymmer 17 globala mål för hållbar utveckling. De 17 globala målen har i sin tur 169 delmål och 230 globala indikatorer.
Varför behövs de här målen, då? Enligt Markus Håkansson är förklaringen GUD (Globalisering, Urbanisering, Digitalisering) – en summering av klimatkris, kränkningar av mänskliga rättigheter, korruptionsutmaningar, upptrappade konflikter och upprop från studenter och medarbetare.
- Det ställs ökade krav på hållbarhet och ansvarstagande både från kunder och från den nya generationen som ska in på arbetsmarknaden och det finns numera också lagstiftning – och detta innebär ett ökat ansvar för ekonomifunktionen, poängterade han.
Enligt Markus Håkansson och Julia Höglund finns det flera olika ramverk att välja mellan när man ska börja redovisa hållbarhet. De presenterade tre av de vanligaste som de också känner att de kan rekommendera:
- Årsredovisningslagen 6:10-14 (EU-direktivet 2014/95/EU)
- Global Reporting Initiative (GRI)
- Integrated Reporting (IR)
Förvaltningsberättelsen för ett företag ska innehålla en hållbarhetsrapport om företaget uppfyller två av följande villkor:
1. medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250
2. företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 175 miljoner kronor
3. företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 350 miljoner kronor
Hållbarhetsrapporten ska innehålla de hållbarhetsupplysningar som behövs för en förståelse av företagets utveckling, ställning och resultat och konsekvenserna av verksamheten, bland annat upplysningar i frågor som rör:
- miljö
- sociala förhållanden och personal
- respekt för mänskliga rättigheter
- motverkande av korruption.
Markus Håkansson och Julia Höglund beskrev även en process för hållbarhetsredovisningen, bestående av nuläge, omvärld, väsentlighet, mål och strategi, KPI:er och rapportering.
Deras avslutande tips var:
- Utgå från väsentlighet
- Börja i tid
- Ta hjälp
Här finns Markus Håkanssons och Julia Höglunds presentation.
Framtidens ekonomifunktion
I ett samtal mellan Henrik Johnsson och Susan Merkell från Deloitte lyftes sedan hur ekonomifunktionen påverkas av digitaliseringen och AI.
- Det som påverkar oss är den enorma mängden data som håller på att förändras, regulatoriska krav som förändras, de nya teknologierna och den nya generationen, millenials, och deras förväntningar på arbetsgivarna, sammanfattade Susan.
- Man behöver bli bättre på att samla in information och göra mycket bättre beräkningar framöver. Framtiden är kopplad till data och så snart kanske exempelvis myndigheter kan ha access till vår data utan att vi behöver skicka in rapporter.
Dessutom blir ekonomifunktionen mer integrerad med verksamheten, enligt Susan Merkell;
- Ekonomiprofilen blir viktig att kalibrera med de som har IT-kompetens, produkt- sälj- och marknadsansvar.
Susan Merkell tyckte att alla ekonomer borde titta på sitt redovisningssystem och fundera över om man använder systemet till sitt yttersta.
- En förändring är ju att det nu finns teknologi som kan producera månadsrapporter med kommentarer. Då kan ekonomifunktionen i stället analysera, berätta och förklara.
Hon lyfte också hur den nya generationen kommer ut på arbetsmarknaden med ett mer agilt arbetssätt och större krav på balans i livet. De unga vill dessutom arbeta med något som ger mening.
- Det är viktigt för dem att de har meningsfulla arbeten så skapa det för de ekonomer som kommer ut nu, de är födda med sin smartphone i handen och ifrågasätter det som finns samtidigt som de direkt kan få svar på sina frågor genom mobilen.
- De kommer inte förstå varför man fakturerar manuellt, de är ofta uppkopplade mot betalningsförmedlare och betalar med ett fingertryck.
- Vi behöver generellt arbeta mer som vi lever. Vi måste ha spontan tillgång till siffrorna i verksamheten och se hur många fakturor vi har i fakturaflödet på samma sätt som vi kan se hur många steg vi har tagit eller hur många hjärtslag vi har, sade hon.
Hon avslutade också med goda nyheter;
- Alla pratar om att jobben försvinner men ingen av dem vi pratar med är oroliga för det, utan det handlar om att man blir av med de repetitiva, monotona uppgifterna och i stället får tid att göra annat som kanske är viktigare och mer meningsfullt, avslutade hon.
Ekonomisk spaning med Claes
Ekonomi- och redovisningsdagen 2019 avslutades med en ekonomisk spaning av Claes Hemberg, tidigare Avanza. Han gjorde en odyssé över sina tidigare erfarenheter från olika verksamheter och berättade hur han nu har besökt 146 olika företag för att prao:a och diskutera verksamheter.
- Det är viktigt att våga se olika företag, olika människor och olika sanningar, betonade han.
Han delade in sin spaning i några olika delar:
- Olika synsätt på pengar
- Energi
- Transporter
- Data
- Ekonomiska - det språk ekonomer använder
- Om man använder data kan man låta priset på en vara variera och bli högre när folk är mest benägna att betala, exempelvis vid lön, poängterade han.
- Vi kommer dessutom se stora skillnader mellan e-handelsbolag och de som har mer traditionell verksamhet. Det blir dessutom en jätteförflyttning mot molntjänster kommande år.
- Är ni ekonomer i dag kanske ni behöver bli dataanalytiker framöver, för det behovet kommer vara stort, sade han.
När han avslutningsvis kom in på "ekonomiska" sade han:
- Ekonomiska är ett fantastiskt språk. Och vad kan vi jobba med när ekonomijobben ersätts av datorer? Jo, det är att förklara ekonomi, underströk han.
- Lägg därför tid på att förenkla med ett bra språk, bilder eller illustrationer – då har ni en framtid som ekonomer. Gå en skrivkurs för att bli bättre på att förklara och använd er av läsbarhetsindex, LIX.
- Om alla förstår ekonomi mer blir alla mer effektiva, bolaget kommer gå bättre och ni får ett spännande jobb, fortsatte han.
Claes Hembergs råd var:
- Undvik ord som procent – säg ”en fjärdedel” i stället, eller säg ”lite” eller ”det har vuxit”
- Vänd meningarna rätt – sätt substantivet först i en mening
- Använd gärna bilder
- Tala om siffror i ett sammanhang, beskriv helheten
- Fråga – var nyfiken och fråga om den du pratar med har förstått – vad betyder det här för dig? Syftet är förstås att involvera och engagera.
Läs Claes Hembergs blogginlägg från Ekonomi- och redovisningsdagen här!
När Claes avslutat dagen och Henrik summerat den, bjöds det på "after conference" för de deltagare som hade tid och möjlighet att stanna och mingla med varandra och andra, i Spegelbaren på Berns.
Tack alla fantastiska föreläsare som delade med er av er kompetens och ert engagemang.
Tack alla som kom till konferensen! Hoppas ni känner att ni fick med både uppdateringar, verktyg och inspiration! #ekoredo